HIFK-målvakten Carljohan Eriksson skriver om livet som fotbollsspelare på och utanför planen.

Fotboll,HIFK,Idrott,Tipsligan

Årets värsta dag

8 Apr , 2017, 11.20 Carljohan Eriksson

 

Gårdagen var den tuffaste dagen för mig i år. Inte hade jag tänkt mig att fredagen skulle bli så svår, och sannerligen hade jag inte tänkt mig få höra om en terrorattack i Stockholm. Jag hade tänkt skriva detta inlägg redan igår, men fick det aldrig för mig med nyheterna från Sverige framför ögonen. Det kändes bara inte rätt, och inte gör det nu heller, men hela idéen med detta inlägg skulle försvinna om jag sköt upp det nåt mer. Mina tankar går till alla dem som drabbats.

Varför skulle fredagen annars ha varit alls värre än normalt? Ja, grabbarna åkte upp till Kemi. Jag blev hemma i Helsingfors. Det har varit 167 dagar sen säsongen slutade och 194 dagar sen jag senast spelat en match i Tipsligan. Och vänta får jag ännu, tack vare min två matchers avstängning som jag fick den första mars i finska cupen. Två matcher låter ju inte som mycket, men det blir totalt 54 dagar.

Visst visste jag ju att jag inte skulle vara med i årets första match, men det slog mig först efter träningen när alla andra klädde på sig representationskläderna, packade väskorna och hoppade i bussen. Civilklädda jag hoppade i spårvagnen. Jag fick bita en bit hårdare i läppen för att inte låta de skinande ögonen fälla en droppe på kinden.

Att lyssna på de ivriga och taggade lagkamraterna var samtidigt skönt och otroligt frustrerande. Nu är det igång igen och så småningom får jag också klä på mig den stjärnprydda spelskjortan, men den dagen får jag ännu vänta på. Jag skulle ha gärna hoppat på bussen och åkt upp, bara för att vara med. Bara för att få vara med laget, uppleva en resa, vara i laguppställningen, åka emotionell bergochdalbana under matchens lopp. För att få leva igen.

Men än så länge är det grått. Snart kommer färgerna med våren. Även om det är rött som kommer först.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *